Bolån

Hur fungerar ett bolån?

En genomgång av hur ett bolån fungerar, från kontantinsats och säkerhet till ränta, amortering och vad banken tittar på.

Ett bolån är ett lån där bostaden används som säkerhet. Du betalar själv minst 10 procent av köpeskillingen i kontantinsats och lånar resten av banken, upp till 90 procent av bostadens värde. Varje månad betalar du ränta på lånet och, om belåningsgraden är över 50 procent, även amortering. Hur mycket du får låna avgörs av din inkomst och bankens kalkyl, inte bara av bostadens pris.

Bolånets grundidé: bostaden som säkerhet

Det som skiljer ett bolån från ett vanligt privatlån är säkerheten. Banken lånar ut stora belopp till låg ränta just för att den har bostaden som pant. Om du inte kan betala har banken i sista hand rätt att sälja bostaden för att få tillbaka sina pengar. Det är därför bolåneräntan är så mycket lägre än räntan på ett blancolån.

Hur säkerheten ordnas beror på vilken typ av bostad du köper:

  • Bostadsrätt: du pantsätter själva bostadsrätten. Banken underrättar föreningen, som noterar pantsättningen i sin lägenhetsförteckning. Föreningen får ta ut en pantsättningsavgift på högst 1 procent av prisbasbeloppet, i praktiken några hundralappar.
  • Ägarlägenhet eller hus: säkerheten är pantbrev som registreras hos Lantmäteriet. Finns det inte tillräckligt med pantbrev sedan tidigare behöver nya tas ut, och då betalar du 2 procent av pantbrevsbeloppet plus 375 kronor i stämpelskatt.

Skillnaden mellan upplåtelseformerna är större än så, och vi går igenom den i artikeln om bostadsrätt eller ägarlägenhet.

Kontantinsats och belåningsgrad

Sedan den 1 april 2026 är bolånetaket 90 procent. Du får alltså låna högst 90 procent av bostadens marknadsvärde och behöver minst 10 procent i kontantinsats. Köper du en lägenhet för 3 000 000 kronor behöver du alltså minst 300 000 kronor själv.

Hur mycket du lånar i förhållande till bostadens värde kallas belåningsgrad. Den styr bland annat hur mycket du måste amortera och ibland vilken ränta du erbjuds. Läs mer om reglerna i bolånetaket och belåningsgrad och om hur du sparar ihop pengarna i guiden om kontantinsats.

Vad banken tittar på innan den lånar ut

Bostadens värde sätter ett tak, men det är din ekonomi som avgör hur mycket du faktiskt får låna. Banken gör en kreditprövning som brukar omfatta:

  1. Inkomst: fast anställning väger tyngst. Provanställda, visstidsanställda och egenföretagare kan också få lån, men banken vill se att inkomsten är stabil.
  2. Utgifter: månadsavgift, driftkostnader, andra lån, barn och bil.
  3. Kvar att leva på (KALP): banken räknar med en kalkylränta som är betydligt högre än dagens ränta, ofta 6–7 procent, och ser efter om du fortfarande har pengar över varje månad.
  4. Kreditupplysning: betalningsanmärkningar gör det mycket svårt att få bolån.
  5. Skuldkvot: många banker har en intern gräns för hur stora lånen får vara i förhållande till bruttoinkomsten.

Hur kalkylen går till i detalj beskriver vi i hur mycket kan jag låna?. Resultatet blir ett lånelöfte, alltså ett besked om hur mycket banken är beredd att låna ut, som du behöver innan du börjar buda.

Bottenlån och topplån

Förr delades bolån ofta upp i bottenlån och topplån, där topplånet hade högre ränta. I dag har de flesta banker samma ränta på hela lånet upp till 90 procent, men du kan fortfarande stöta på begreppen. Generellt gäller att ju lägre belåningsgrad, desto bättre villkor kan du förhandla fram. Vissa banker har uttryckligen olika räntor beroende på om belåningsgraden ligger under 50, 60 eller 75 procent.

Ränta och amortering: vad du betalar varje månad

Din månadskostnad för bolånet består av två delar.

Räntan är priset för att låna pengarna. Du kan välja rörlig ränta (tre månaders bindningstid) eller binda räntan i ett eller flera år. Valet påverkar både kostnad och risk, och vi går igenom det i bunden eller rörlig ränta. Hur bankerna sätter sina räntor förklaras i hur bolåneräntan sätts.

Amorteringen är avbetalningen på själva skulden. Amorteringskravet säger att du ska amortera minst 2 procent per år om belåningsgraden är över 70 procent och minst 1 procent om den är 50–70 procent. Under 50 procent finns inget lagkrav. Alla regler finns i artikeln om amorteringskravet.

Räkneexempel

Anta att du köper en bostadsrätt för 2 500 000 kronor, betalar 250 000 kronor i kontantinsats och lånar 2 250 000 kronor. Vi räknar med en hypotetisk ränta på 3,5 procent.

Post Per år Per månad
Ränta (3,5 % av 2 250 000) 78 750 kr 6 563 kr
Ränteavdrag (30 %) −23 625 kr −1 969 kr
Amortering (2 % av 2 250 000) 45 000 kr 3 750 kr
Summa efter avdrag 100 125 kr 8 344 kr

Belåningsgraden är 90 procent, så kravet är 2 procents amortering. Amorteringen är inte en kostnad i egentlig mening, eftersom du bygger upp ett eget kapital i bostaden, men den påverkar din likviditet varje månad. Lägg till månadsavgiften till föreningen och el, försäkring och andra driftkostnader så får du den totala boendekostnaden.

Ränteavdraget betalas ut via skattedeklarationen eller kan jämkas in i lönen. Du får 30 procent tillbaka på räntekostnader upp till 100 000 kronor per person och år. Läs mer i ränteavdrag på bolån.

Bolånets livscykel

Ett bolån är inte något du tar en gång och sedan glömmer. Så här ser förloppet ut för de flesta:

  1. Före köpet: du ansöker om lånelöfte och får besked om hur mycket du kan låna.
  2. Budgivning och kontrakt: när du vunnit en budgivning och skrivit kontrakt skickar du handlingarna till banken.
  3. Handpenning: oftast 10 procent av köpeskillingen, som betalas när kontraktet skrivs. Den kommer i regel från din kontantinsats.
  4. Tillträde: banken betalar ut lånet till säljaren och du får nycklarna. Läs mer om tillträdesdagen.
  5. Löpande: du betalar ränta och amorterar. När räntebindningen går ut väljer du ny bindningstid.
  6. Omförhandling: det lönar sig att se över villkoren med jämna mellanrum och vid behov förhandla bolåneräntan eller byta bank.

Var kan man ta bolån?

I Sverige erbjuds bolån av tre huvudsakliga typer av långivare:

  • Storbankerna har kontor, rådgivare och ett brett utbud av andra tjänster. Listräntorna är ofta högre, men rabatterna kan bli stora om du förhandlar och har mycket av din ekonomi hos banken.
  • Mindre banker och sparbanker konkurrerar ofta med personlig service och lokal kännedom om bostadsmarknaden.
  • Bolåneinstitut och nischaktörer arbetar helt digitalt och erbjuder ofta en låg, enhetlig ränta utan förhandling. I gengäld kan kraven vara strängare, till exempel på belåningsgrad eller typ av bostad.

Det finns ingen regel om att du måste ha bolånet i samma bank som ditt lönekonto. Jämför därför villkoren hos flera aktörer innan du bestämmer dig, och se snitträntan som ett mått på vad kunderna faktiskt betalar.

Vanliga misstag att undvika

  • Att bara räkna med dagens ränta. Räntor kan stiga. Se till att du klarar månadskostnaden även med en ränta som är ett par procentenheter högre.
  • Att glömma övriga kostnader. Pantsättningsavgift, flyttkostnader, eventuell besiktning och möbler tillkommer. Vi listar allt i kostnader vid köp av lägenhet.
  • Att acceptera första ränteerbjudandet. Listräntan är bankens utgångsbud, inte slutpriset.
  • Att inte ha någon buffert. Även efter kontantinsatsen bör du ha sparpengar för oförutsedda utgifter.

Är du ny på bostadsmarknaden kan du också läsa vår guide om bolån för förstagångsköpare. Vill du ha överblicken över alla bolånefrågor hittar du den på vår bolånesida. Finansinspektionen har också bra konsumentinformation om bolån och amortering på fi.se.

Vanliga frågor

Hur stort bolån kan man få?

Du kan låna upp till 90 procent av bostadens värde, men hur mycket du faktiskt får låna avgörs av din inkomst, dina utgifter och bankens kvar att leva på-kalkyl med en kalkylränta på ofta 6–7 procent.

Vad är skillnaden mellan bolån på bostadsrätt och ägarlägenhet?

För en bostadsrätt pantsätter du själva bostadsrätten och föreningen registrerar pantsättningen. För en ägarlägenhet eller ett hus används pantbrev som säkerhet, och då kan du behöva betala stämpelskatt för nya pantbrev.

Måste man amortera på sitt bolån?

Om belåningsgraden är över 50 procent gäller amorteringskravet för nya lån: minst 1 procent per år vid 50–70 procent och minst 2 procent per år över 70 procent.

Hur lång tid tar det att få ett bolån?

Ett lånelöfte kan ofta ges inom några dagar. Själva lånet betalas ut på tillträdesdagen, efter att banken fått köpekontraktet och de handlingar som behövs.


Informationen är generell och baserad på regler som gäller i Sverige i november 2026. Kontrollera alltid aktuella villkor hos din bank och hos myndigheter som Finansinspektionen och Skatteverket innan du fattar beslut.

Läs vidare
Bolån

Hur mycket kan jag låna? Kalkylränta och KALP

Banken räknar fram hur mycket du kan låna med en hög kalkylränta och en KALP-kalkyl. Här ser du hur det går till – och hur du påverkar resultatet.

6 min läsning
Bolån

Amorteringskravet – regler och exempel

Amorteringskravet styr hur mycket du måste betala av på bolånet varje år. Här är reglerna, räkneexemplen och vad som ändrades 2026.

6 min läsning

Hur mycket kan du låna till lägenheten?

Räkna på månadskostnad, amortering och ränteavdrag på under en minut – med 2026 års regler för bolånetak och amorteringskrav.

Öppna bolånekalkylatorn