Kontantinsatsen är den del av lägenhetens pris som du betalar med egna pengar. Sedan den 1 april 2026 är bolånetaket 90 procent, så minsta kontantinsats är 10 procent av köpeskillingen. Köper du en bostadsrätt för 2 500 000 kronor behöver du alltså minst 250 000 kronor själv, och dessutom pengar till övriga kostnader och en buffert.
Varför krävs en kontantinsats?
Bolånetaket infördes 2010 för att begränsa hushållens skuldsättning och skydda både låntagare och banker om bostadspriserna faller. Om du har lånat hela bostadens värde och priserna sjunker kan du hamna i ett läge där skulden är större än det bostaden är värd. Kontantinsatsen fungerar som en buffert mot det.
Från införandet och fram till våren 2026 var taket 85 procent, vilket krävde 15 procents insats. Höjningen till 90 procent sänkte tröskeln för många, särskilt förstagångsköpare i storstäderna. Mer om regeln och vad belåningsgraden påverkar läser du i bolånetaket och belåningsgrad.
Så räknar du ut din kontantinsats
Formeln är enkel: köpeskilling × 0,10 = minsta kontantinsats. Tabellen visar vad det blir vid olika prisnivåer, och vad den tidigare regeln skulle ha krävt.
| Köpeskilling | Kontantinsats 10 % | Max bolån 90 % | Tidigare krav 15 % |
|---|---|---|---|
| 1 500 000 kr | 150 000 kr | 1 350 000 kr | 225 000 kr |
| 2 000 000 kr | 200 000 kr | 1 800 000 kr | 300 000 kr |
| 3 000 000 kr | 300 000 kr | 2 700 000 kr | 450 000 kr |
| 4 000 000 kr | 400 000 kr | 3 600 000 kr | 600 000 kr |
| 5 000 000 kr | 500 000 kr | 4 500 000 kr | 750 000 kr |
Observera att bolånetaket är ett tak, inte en rättighet. Du får låna upp till 90 procent av värdet, men din inkomst kan begränsa lånet ytterligare. Om banken bara vill låna ut 2 000 000 kronor och du vill köpa för 2 500 000 kronor behöver du 500 000 kronor själv, inte 250 000. Hur banken räknar läser du i hur mycket kan jag låna?.
När priset blir högre än värderingen
Banken räknar på bostadens marknadsvärde, som vid ett köp oftast är köpeskillingen. Men om du budar upp priset långt över vad jämförbara lägenheter sålts för kan banken göra en egen värdering som hamnar lägre. Då räknas 90 procent på det lägre värdet, och mellanskillnaden måste du täcka själv. Ha det i bakhuvudet under en hetsig budgivning.
Mer än kontantinsatsen: övriga kostnader
En vanlig miss är att bara spara exakt 10 procent. När du köper lägenhet tillkommer flera kostnader som inte går att låna till:
- Pantsättningsavgift för bostadsrätt: högst 1 procent av prisbasbeloppet, några hundralappar.
- Lagfart och pantbrev vid köp av ägarlägenhet: lagfarten kostar 1,5 procent av köpeskillingen plus 825 kronor, och nya pantbrev 2 procent av pantbrevsbeloppet plus 375 kronor.
- Besiktning, om du väljer att göra en.
- Flytt, möbler och renovering.
- En buffert för oförutsedda utgifter efter köpet.
En tumregel är att ha ytterligare 2–5 procent av köpeskillingen utöver kontantinsatsen. Hela listan finns i alla kostnader när du köper lägenhet.
Handpenning – när pengarna faktiskt behövs
Kontantinsatsen och handpenningen blandas ofta ihop. Handpenningen är en del av köpeskillingen, normalt 10 procent, som betalas till säljaren (oftast via mäklarens klientmedelskonto) några dagar efter att kontraktet skrivits. Den återstående delen av kontantinsatsen och lånet betalas på tillträdesdagen.
Eftersom handpenningen numera ofta är lika stor som hela minimiinsatsen behöver du ha pengarna tillgängliga redan när du skriver kontrakt, inte först vid tillträdet. Ha dem på ett konto som du snabbt kan ta ut från, inte bundna i fonder som tar flera dagar att sälja.
Så sparar du ihop till kontantinsatsen
Att spara ihop 200 000–300 000 kronor tar tid för de flesta. Några strategier som fungerar:
- Automatisera sparandet. Lägg en fast överföring direkt på lönedagen till ett separat konto.
- Välj sparform efter tidshorisont. Ska du köpa inom ett eller två år är ett sparkonto med insättningsgaranti tryggast. Har du fem år eller mer kan en del i fonder via ett investeringssparkonto ge högre avkastning, men med risk för att värdet är lägre just när du behöver pengarna.
- Se över dina fasta kostnader. Abonnemang, försäkringar och bil är vanliga poster att skära i.
- Köp tillsammans. Två personer som delar på insatsen kommer fram dubbelt så snabbt. Läs mer om att köpa lägenhet med sambo.
Räkneexempel: hur lång tid tar det?
Säg att du vill köpa en lägenhet för 2 200 000 kronor. Du behöver 220 000 kronor i insats och siktar på ytterligare 60 000 kronor till kostnader och buffert, totalt 280 000 kronor.
| Månadssparande | Tid till 280 000 kr (utan avkastning) |
|---|---|
| 3 000 kr | cirka 7 år 9 månader |
| 5 000 kr | cirka 4 år 8 månader |
| 8 000 kr | knappt 3 år |
| 10 000 kr | cirka 2 år 4 månader |
Med ränta eller avkastning går det något fortare.
Alternativ om du inte har hela insatsen
Saknar du en del av pengarna finns det några vägar, med olika risker:
- Gåva eller arv. Pengar från föräldrar eller andra anhöriga kan användas. Banken vill ofta se ett gåvobrev eller annat underlag som visar att det inte är ett lån.
- Lån från familj. Möjligt, men banken räknar det som en skuld som påverkar din kalkyl.
- Privatlån. Tekniskt möjligt, men dyrt och kan sänka ditt lånelöfte. Vi går igenom riskerna i kan man låna till kontantinsatsen?.
- Föräldraköp. Föräldrarna köper lägenheten och du hyr den. Läs om föräldraköp.
- Billigare bostad. Ett mindre boende eller en annan ort kan vara ett första steg på bostadsstegen.
Var ska pengarna ligga när det är dags?
När köpet närmar sig spelar det stor roll var kontantinsatsen finns. Banken vill se att du har pengarna, och ibland var de kommer ifrån, eftersom bankerna enligt penningtvättsreglerna måste kunna förklara större insättningar. Spara därför gärna kontoutdrag som visar hur du byggt upp beloppet, och ha gåvobrev redo om en del kommer från familjen.
Ligger pengarna i aktier eller fonder bör du fundera på att sälja i god tid. Ett börsfall veckan innan du ska betala handpenningen kan annars tvinga dig att sälja med förlust eller i värsta fall göra att du inte har tillräckligt. Många väljer att flytta över pengarna till ett sparkonto när de börjar gå på visningar på allvar.
Tänk också på att ett investeringssparkonto inte ger någon reavinstskatt när du säljer, men att du betalar en årlig schablonskatt. Har du i stället fonder på en vanlig depå blir det skatt på vinsten vid försäljning, vilket minskar det belopp du har till insatsen.
Kontantinsatsen och amorteringen hänger ihop
Ju större insats, desto lägre belåningsgrad, och belåningsgraden styr amorteringskravet. Lånar du 90 procent måste du amortera 2 procent per år. Kommer du ner till 70 procent eller lägre räcker 1 procent, och under 50 procent finns inget krav alls. Med 30 procents insats på en lägenhet för 3 000 000 kronor halverar du alltså den lagstadgade amorteringen jämfört med 10 procents insats. Detaljerna finns i artikeln om amorteringskravet.
En större insats kan också ge bättre ränta, eftersom vissa banker sätter räntan efter belåningsgrad. För förstagångsköpare har vi samlat fler råd i bolån för förstagångsköpare, och på vår bolånesida hittar du alla guider. Finansinspektionen beskriver bolånetaket på fi.se.
Vanliga frågor
Hur stor kontantinsats behöver man 2026?
Minst 10 procent av köpeskillingen, eftersom bolånetaket höjdes till 90 procent den 1 april 2026. För en lägenhet för 2 miljoner kronor blir det 200 000 kronor.
Räknas kontantinsatsen på priset eller värderingen?
Banken utgår från bostadens marknadsvärde, som vid ett köp normalt är köpeskillingen. Om du köper över bankens värdering kan du behöva lägga in mer pengar själv.
Är handpenning och kontantinsats samma sak?
Nej. Handpenningen är den del av priset, ofta 10 procent, som betalas till säljaren när kontraktet skrivs. Den tas i regel från kontantinsatsen, men begreppen är olika.
Får man använda en gåva från föräldrar som kontantinsats?
Ja, en gåva kan användas. Banken vill normalt se att pengarna är en gåva och inte ett lån, eftersom ett lån påverkar din återbetalningsförmåga.
Informationen är generell och baserad på regler som gäller i Sverige i november 2026. Kontrollera alltid aktuella villkor hos din bank och hos myndigheter som Finansinspektionen och Skatteverket innan du fattar beslut.